-Linnéa du måste komma! Att jag aldrig får vara ifred är min tanke. -Vad är det. -Oboy har rymt! Va! slänger mig io bilen, det ösregnar ute, hinner med att tala om för Rickard att han är en klant som inte stängde ytterdörren ordentligt. han svara något spydigt tillbaka...Jag kör som en idiot runt och ner till Olle hoppar ur bilen springer fram till deras ytterdörr försöker öppna utan att knacka, det är låst, Olle öppnar jag säger inte hej utan bara-Oboy har rymt kan du hjälpa till att leta. Tror Olle svarar ja och frågar om jag vet åt vilket håll han har sprungit vet inte om jag svara utan sätter mig i bilen i gen och åker. Hoppar ur hos grannhunden för jag tycker jag ser något där, bilen ställer jag mitt i vägen med varningsblinkersen på. Fortsätter att åka runt en stund, kommer på att mobilen kan va bra att ha och svänger förbi hemma. där står Rickard lugnt och pratar i mobilen. -Har du hittat honom, jag han kom trippande här på vägen, han var väl och bajsade sa han. Då kommer tårarna på mig för jag hade målat upp en bild av en vargtagen hund, eller en hund som blev på körd av en bil mm. Men naturligtvis hade Rickard hittat på att han hade kommit på vägen, det visade sig att han varit inne hela tiden för när Rickard kom in igen så stod Oboy med huvudet på sned och tittade undrande på honom. När jag lite senare skulle gå till postlådan och ta Oboy med mig så vägrade han att gå ut i regnet, att vi inte tänkte på det att han aldrig skulle gå ut frivilligt i regnväder... Panik och Kaos, kan man lugnt säga.... Tack för Hjälpen Olle!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar